Stort intresse för lokalhistoria när Eskilskällan arrangerar

Det var fullsatt, och mer än så på tisdagskvällen när Eskilskällan bjöd in till en dryg timmes föredrag på ämnet ”Spåren efter Rademachers första smeder”. Det var Caspar Almalander, stadsarkivet och Susanne Nickel, stadsmuseet som berättade om sina forskningar efter smederna som kom med Reinhold Rademacher till Eskilstuna under 1600-talet.

Intresset var stort, uppenbarligen större än arrangörerna hade räknat med, för det arbetades intensivt in i det sista med att bära in flera stolar  och rulla undan bokhyllor som lyckligtvis stod på hjul. Enligt Susanne Nickel, var det ett 50-tal intresserade som samlats, och det kan vara det mest välbesökta arrangemanget de haft hittills. Att det var Reinhold Rademacher som i mitten av 1650-talet såg till att smidet startades upp i vår stad, det vet de flesta Eskilstunabor. Men var kom de egentligen ifrån, de första smederna?

Caspar Almalander och Susanne Nickel har forskat i ämnet och kommit till en del intressanta slutsatser. De började med att redogöra lite för Europakartan på 1600-talet och lite om hur livet tedde sig för människorna på den tiden. Reinhold Rademacher var, vid sidan om Louis De Geer, en av tre personer som i mycket hög grad kan anses ha påverkat den svenska indistrualiseringen. Han hade sitt manufakturverk i Riga, som på den tiden var en del av Sverige. Man smidde knivar, saxar och vapen och det var förstås ett problem att man hade vapentillverkningen farligt nära ryssarna som man krigade med.

Det fanns alltså anledning att flytta manufakturverket längre in i landet. Kungen gav Rademacher ett förslag,om han tog smederna med sig och flyttade hela sitt manufakturverk till det vi idag kallar Eskilstuna så skulle han få 20 års ensamrätt på sina produkter (ett 80-tal produkter finns uppräknade), 20 bondgårdar till försörjningen av smederna och deras familjer samt 120 stugor åt smederna att bo i. Han skulle också bedriva undervisning, ett 100-tal soldater skulle läras upp i smidets konst. Det var sedan inte mycket som blev som det var tänkt, det blev bara 20 stycken smedstugor och trångboddheten var total.

Besökarna på föredraget fick flera intressanta teorier berättade för sig, dels om vallonernas roll och dels om varifrån smederna kan ha kommit. Flera av smedernas namn har hittats i arkiven, man kan med vägledning av detta förstå att inte alla var valloner. Men det stora frågetecknet har ännu inte fått sitt svar, varifrån kom egentligen Reinhold Rademacher själv?